Lansering av SenseView Services

Vi paketerar våra tjänster lite tydligare och lanserar Senseview Services som ett sätt att hjälpa till att få ännu mer fart i kunders IOT-projekt. Sedan vi lanserade Senseview som verktyg har vi itererat oss fram till vilka övriga tjänster vi vill och bör erbjuda.  Så har ni ett eller flera IOT-projekt på gång eller behöver mer fart i projekt som redan har startats? Vi hjälper gärna till med

  • Workshops och inspirationsföredrag för att involvera och engagera fler medarbetare och fånga upp behov och idéer från hela organisationen.
  • Problemidentifiering och “need finding”, där vi hjälper er komma fram till vilka de främsta behoven och problemen är och vilka lågt hängande frukter vi skulle kunna lösa direkt med en eller flera IOT-lösningar.
  • Specialbyggda/modifierade sensorer i fallet där det inte finns en sensor på marknaden för att lösa ert specifika behov.
  • Integration av nya sensorer i Senseview eller i era externa system.
  • Förändringsledning och processledning i att driva era IOT-projekt och få med alla på tåget.
  • Expertis kring lansering av nya LoRa-WAN-nätverk.

Vi är stolta över att ha ett så mångfacetterat team och drivs av att bidra till att Sveriges städer och företag inte bara blir mer uppkopplade utan också jobbar på ett smartare sätt med löpande experiment.

Lansering av Senseview

Idag finns ett stort gap i många städer/kommuner/företag som vill genomföra förbättringsprojekt med uppkopplade sensorer (IoT). Gapet utgörs av skillnaden mellan vilka problem som kan lösas med ny teknologi (potentialen) och vad som faktiskt idag genomförs (nuläget). Många städer fastnar i planeringsstadiet och kommer inte vidare. Andra, som vill ligga i framkant, tvingas investera i storskaliga system och vertikala lösningar redan innan man hunnit prova om man får ut det värde man tror. Senseview finns till för att gapet mellan potentialen och nuläget ska kunna minska.

Sedan idén uppkom har vi haft fullt fokus på att utveckla något baserat på dessa lärdomar. Våren 2019 släppte vi Senseview 1.0 till första kunden. Och veckan efter till ytterligare två.

Vision

Senseview kommer hjälpa städer och företag experimentera med uppkopplade sensorer och data på ett nytt sätt. I ett lättanvänt kartbaserat gränssnitt ska det vara lätt att visa upp och dra slutsatser ur alla de piloter som körs. Oavsett inom vilket område, vilken typ av sensorer eller vilken typ av problem man försöker lösa. Vår vision är att Senseview ska hjälpa kunder bli smartare för att kunna ställa om till ett mer hållbart sätt att jobba med förbättrad miljö och tryggare invånare/kunder som effekt.

Roadmap

I roadmappen finns att digitalisera den experimentprocess som vi idag hjälper kunderna med manuellt. Att redan i plattformen kunna sätta upp ett antal hypoteser för varje experiment och testa dessa under experimentens gång, sätta en tidsram och ha ett strukturerat sätt att utvärdera när pilottiden är slut. För att kunna ta beslut på om det är något som bör göras i stor skala direkt, pausas tills kostnaden kommer ner, eller läggas ner. Att lägga ner ett projekt efter pilotfasen är i våra ögon inget misslyckande utan en naturlig konsekvens av att man experimenterar mer.

“If you double the amount of experiments you run per year, you double the inventiveness and end results” Jeff Bezos, Amazon.

Tankesättet att det är städer och företag som vågar experimentera mer som bli mest framgångsrika i längden delar vi med några av världens mest framgångsrika bolag. Detta är något vi försöker sprida bland Sveriges allt smartare städer! Att jobba smart handlar både om att utnyttja ny teknologi och se över sina processer för nyutveckling!

Vilka problem/behov tror du skulle kunna lösas med uppkopplade sensorer?

Propeller Prize 2019

Våren 2019 gick Stena Line Propeller Prize av stapeln i samband med Innovation Day i Karlskrona. Efter att ha blivit nominerade och utvalda som en av tre finalister pitchade vi vår satsning Senseview för en sex personer stor jury. Här kommer en kort redogörelse för hur det gick och vad vi lärde oss.

Från tveksamhet till beslutsamhet

Vi hade egentligen inte tänkt ställa upp. Vi har de senaste månaderna haft full fokus på leverans i ett antal konsultuppdrag och produktifiering av vår nya experimentplattform SenseView. Kundleverans har alltid prio över att söka pengar i diverse ansökningar eller tävlingar. Men så fick vi frågan av en person vi respekterar om han fick nominera oss. Och det var frågan som blev the tipping point. När väl nomineringen var inne och vi insåg att vi hade blivit utvalda som ett av tre bolag i kategorin ICT, infann sig tävlingskänslan och det var dags att leverera!

Vad som stod på spel?

100 000 kr!

Formatet

5 minuters pitch på engelska med svar på de klassiska startupfrågorna problem, lösning, marknad, nuläge och plan framåt! En sex personer stark jury med erfarna människor från näringslivet satt på armlängds avstånd och spänningen i rummet var hög. Båda våra medtävlande bolag hade tung forskning bakom sina produktideér. Vi var den udda fågeln i rummet med approachen att sälja och lyssna på kundbehov först, och utveckla sedan.

Vi tar alltid approachen att börja hos den tilltänkta kunden. Att försöka förstå vad den största frustrationen är inom det område vi är experter på. Vi är bra på IoE, men kunderna vet bäst vad deras verksamhet behöver. En enkel princip, som inte alltid är lätt för startupbolag att leva efter har det visat sig. Efter att ha pitchat klart följde flera timmars väntan tills resultatet skulle tillkännages på prisutdelningen samma kväll.

Lärdomar och resultat

Tävlingen skulle i utzoomat läge ge svaret på en större fråga. Vad är mest värt i dagens startupvärld?

  • Forskningsresultat med potentialen att bygga unicitet men med osäkerhet kring hur man ska hitta kunder som vill hoppa på tåget eller
  • Gräsrotsdriven utveckling (inte baserat på patent eller forskning) där man innan ens utvecklingen startat har flera kunder på kö.

Valet just denna kväll låg hos sex individer med både akademisk och entreprenöriell bakgrund. Vi var absolut inte säkra på att vår approach och pitch skulle falla juryn i smaken. Väl uppe på scenen inför prisutdelningen infann sig dagens första nervösa känsla. Fram tills dess hade fokus varit på att göra en så bra pitch som möjligt. Och sedan vila i att vi inte längre kunde påverka resultatet. Att falla på målsnöret hade känts som ett antiklimax när vi väl stod där framför den välfyllda festsalen.

Till slut dök vårt namn upp på skärmen. Vi hade vunnit! Ett roligt kvitto på att såväl approach som produktidé uppskattades av juryn. Att vi samma dag lanserade SenseView mot en av tre kunder på kö gjorde inte saken värre. Med lite nytillskott i kassan kan vi nu gasa ännu snabbare framåt! Med målet att hjälpa Sveriges städer experimentera mer för att bli smartare!

En ny riktning – detta lärde vi oss när vi frågade kunderna vad de VERKLIGEN behöver

Djupt i våra grundvärderingar på All Binary, ligger en tanke om att allt vi gör måste ge värde till våra kunder. Efter ett år av utforskande och lärande inom Internet of Everything har vi nu tagit ett steg mot en tydligare inriktning framåt. Vår nya riktning är helt baserad på lärdomar från året samt ett antal kundintervjuer med nyckelpersoner hos några av Sveriges ledande sensornätägare.

För två år sedan skapade vi affärsområdet Internet of Everything inom All Binary. Ett område som vi numera förkortat till IOE. Vår utgångspunkt var att kombinera vårt multikompetenta team och den starka tillväxten inom IOT för att skapa något nytt och värdefullt. Vi har lärt oss enormt mycket under detta år tar nu nästa steg och produktifierar de lärdomar och insikter vi dragit. Vi är väldigt tacksamma till de kunder som gett oss förtroendet att bidra till deras satsning inom IOT under året. Vad händer nu då?

Läget bland Sveriges smarta städer

Innan vi svarar på den frågan vill vi dela våra lärdomar kring var IOT-Sverige i allmänhet och Smart City-initiativ i synnerhet står för tillfället. I de allra flesta Svenska städer som gör något inom Smart City har det kommunägda energibolaget/fiberbolaget ansvar för att bygga sensornät baserat på LoRa-WAN. Telekomoperatörernas nät finns också med parallellt, men de flesta städer med en satsning inom IOT har eller planerar att erbjuda ett LoRa-WAN-baserat sensornät. Vi ser att det finns tre dominerande vägar för sensornätägare för att snabbt komma igång. Blink Services och Stadshubbsalliansen är de snabbaste sätten att komma igång. Det tredje alternativet är att använda öppna The Things Network (TTN) vilket innebär både fördelar och nackdelar. I dagsläget kan vi inte avgöra vilket av dessa tre alternativ som kommer bli störst i slutändan. Vi har därför valt att jobba med alla tre varianterna. Det finns även städer/kommuner som valt andra alternativ (bla Loriot/Terracom) eller satt upp stängda nät med egna gateways. Väldigt få städer har några storskaliga IOT-projekt i sina sensornät. Men många har kört en eller flera små piloter.

Vår customer development-process och våra antaganden

I sann Lean Startup-anda genomförde vi nyligen en intervjuprocess med flera av Sveriges ledande sensornätägare. Det var ett sätt att se om de antaganden vi samlat på oss under året faktiskt stämde när allt kom till kritan. Resultatet förvånade oss något och har också format vägen vi nu tar. Vi ville ta reda på huruvida sensornätägarna hade ett behov av en IOT-plattform samt vilka generella problem man stod inför vad gäller utrullningen. Vi hade följande antaganden inför intervjuprocessen.

  • Man har/kommer att få svårt att hantera de stora datamängder som sensorerna kommer generera.
  • Idag måste man manuellt trigga aktiviteter baserat på det som sensordatan visar.
  • Som sensornätägare behöver man kunna erbjuda olika accessnivåer till data för att få full effekt.
  • Man har svårt att integrera sensordata med annan data som inte kommer via LoRa-nätet.
  • Man har idag stöd för ett fåtal sensorer och behöver vertikala lösningar för alla tillämpningar.
  • Idag finns inget öppet API som man kan publicera öppet för andra att bygga på.

Våra insikter efter att ha intervjuat Sveriges energibolag med sensornät

Det första vi slogs av var öppenheten att dela med sig av information och låna ut 45 min till en intervju med ett okänt bolag (vi). Under intervjuerna låg fokus på att undersöka behovet av en IOT-plattform men ofta blev diskussionerna bredare än så. Av respekt till alla vi intervjuat kommer inga enskilda svar eller uttalanden användas men de stora insikterna kan sammanfattas i följande punkter.

  • Det som framförallt stoppar utbyggnaden och utrullningen av något mer än bara piloter är svårigheten att få med kunderna (såsom kommuner, fastighetsbolag, befolkning) på att det finns ett värde i att satsa på IOT. Detta är i allra högsta grad ett kommunikationsproblem snarare än ett tekniskt problem.
  • Många av sensornätägarna är än så länge underbemannade inom sin IOT-satsning vilket gör att det ibland går långsammare än man önskar. Det handlar också om en kompetensomställning bland personalen när man går från bredbandsutbyggnad till sensornät.
  • Priset på uppkopplade sensorer har visserligen gått ner, men det är fortfarande relativt dyrt att sjösätta större IOT-projekt vilket hindrar utbyggnaden.
  • Genomgående vill de energibolag som bygger sensornät ligga i framkant och behålla sin position mot sina kunder. Många vill också ta ett steg tillbaka när väl nätet är byggt och ser att man tar en liknande position som man gjorde efter att ha grävt ner fiber.
  • En horisontell IOT-plattform (som hanterar många olika sensorer) behöver vara modulär och anpassningsbar för att vara relevant. Lagring av data måste kunna ske såväl lokalt som i molnet beroende på kund och typ av data.
  • Det är viktigt att snabbt och enkelt kunna erbjuda något till alla som vill sjösätta piloter i nätet för att få fler att driva på utvecklingen.
  • De flesta energibolag ser att man kan räkna hem investeringen i sensornät på interna tillämpningar. Men man ser också sensornäten som ett nytt affärsområden som kommer kunna generera externa intäkter längre fram.
  • FIWARE är den standard för datamodeller som verkar gå vinnande ur striden i hur man beskriver sensordata.
  • Det är viktigt att inte låsa in varken energibolagen eller deras kunder i längre avtal då framtiden än så länge är väldigt oklar. Man vill så småningom att olika vertikala lösningar (såsom renhållning, fastighetsservice etc) ska erbjuda sina tjänster och nyttja nätet snarare än att man som energibolag driver på varje case.
  • Det blir viktigt att i en plattform kunna mixa olika datakällor (via andra bärare än LoRa) och olika typer av sensorer (oavsett bärare). Säkerhet är av högsta betydelse. Så också upptid.
  • Idag finns en stor osäkerhet kring vilken affärsmodell och prisnivå sensornätägarna ska erbjuda sina kunder.

Sammanfattningsvis var många av våra antaganden fel. Iallafall för tillfället. Vi har legat ett par år fram i tanken, men många sensornätägare ser helt andra problem just nu, för att ens ta sig till en framtid där tusentals sensorer och mängder av sensordata är det stora problemet. Vad vi lärt oss är att det absolut viktigaste just nu är att få igång och kunna visa på värdet i ett antal piloter. Samt att man inte vill binda sig i långa avtal eftersom framtiden är så osäker. Att man som sensornätägare behöver föregå med gott exempel och visa på ett antal pilotfall för att få andra att inse värdet. Att interna tillämpningar är det snabbaste sättet att få payback för investerade pengar. Att behovet av att inkludera en plattform med sitt nät antagligen bara finns initialt under pilotfasen. Att ordet plattform kanske snarare bör bytas mot middleware. Och mycket annat.

Vår nya inriktning på mjukvarusidan

Med våra lärdomar i bagaget stöper vi nu om vår plattform. Vi går från målet att bygga en storskalig horisontell IOT-plattform som sensornätägare kan erbjuda tillsammans med sitt nät, mot en experiment-plattform med ett helt annat syfte. En experimentplattform byggd på de absolut senaste teknikerna.

Vi kallar den Senseview. För det handlar om att kunna visualisera och demonstrera sina olika sensorexperiment för att få med fler på båten. Det är detta som är det absolut viktigaste för många av Sveriges sensornätägare idag. Senseview har stöd för olika nätverksservrar och sensortyper, kan mixa data från andra källor och beskriver sensordata enligt FIWARE. Med en dashboard för intern provisionering/monitorering och en för demonstration, samt en modern kartvy har det aldrig varit enklare att demonstrera och presentera sina sensorexperiment och piloter. Och via ett enkelt rest-API kan man som sensornätägare låta andra bygga tjänster på piloterna. Senseview har också en regelmotor som kan trigga automatiska händelser baserat på sensordata.

Med en experimentplattform som Senseview blir det lättare att kravställa när man ska skala upp sina sensorprojekt. Eftersom framtiden är oviss binder vi inte upp någon kund mer än ett kvartal åt gången. Vår ambition är att man ska vara igång på ett par dagar efter första kontakt och att man med Senseview kan erbjuda sina kunder ett snabbt sätt att komma igång och prova sensorprojekt i nätet. Vi vill uppmuntra till fler experiment och har därför en helt transparent och väldigt konkurrenskraftig prissättning. Vi vill att det ska vara lätt, snabbt och billigt att komma igång. Vi tror också att en horisontell experimentplattform är ett bra komplement till de större vertikala sensorlösningarna som i ett senare skede kommer fylla sensornäten.